Sömnad och tacksamheter

Jag önskar att jag kunde skriva någonting som gör denna dagen rättvisa. En eftermiddag med syrummet i skuggan under kastanjen. Fikastunder på kökstrappen med bin som surrar och suger i sig av vad Kärleksörten ger. En och annan fågel som kvittrar. Även om det inte är sommarens intensiva konserter finns det talgoxar kvar som ackompanjeras av duvornas bas och en glada som skriker till medan den cirklar över grannens gärde. Det är vackert.
20160914_1944281
Jag har sytt mitt livs andra Vilma. Med fickor! Jag hade tänkt mönsterpassa ordentligt eftersom tyget är så mönstrat. Tittar du på överdelen syns försöket. Sedan tappade jag tydligen räkningen bland ränderna och mönsterdelarna. Så jag får vända vackra sidan till, helt enkelt. 20160914_1943381
Jag har mer tyg kvar av biten jag köpte, viskosjersey från Fynda textil i Gävle, sommarens mysigaste tygaffär. Så jag tänkte sy ett par av de mjuka byxorna ur senaste Ottobre. När jag skulle ta den sista byggplasten från rullen var den så skrynklig att den inte gick att använda. Att cigaretterna eller mönsterpappret tar slut är tydligen det enda som kan få ut mig när jag landat hemma efter ett alldeles för långt jobbpass med på tok för lite sömn. Cigaretterna tar sällan slut eftersom jag rullar själv och köper 300 gram tobak åt gången. Det räcker länge. Förra byggplastrullen räckte i ungefär nio månader. Så nej, det är inte ofta jag lämnar tomtgränsen när jag väl har landat. Tacksam att jag kom på att det behövdes innan Lantmännen i byn stängde.

När jag sträckte ut ryggen efter att ha stått dubbelvikt och ritat mönster ett tag tog jag en runda runt tomten. Jag har fått de nya soptunnorna med fyra fack i varje. Hoppas att restavfallsdelen räcker till. Den är mindre än den lilla tunnan jag hade förut. Jag har ju bara månadstömning. Metallfacket kommer mest troligt bara att innehålla honungsburkslock. Plast brukar inte heller bli särskilt mycket. Glas ännu mindre. Särskilt färgat. Får se hur det blir och hur mycket mer betalt de vill ha för detta. Det ska bli skönt att slippa frakta runt sopåtervinningen i fortsättningen åtminstone. Ytterligare en tacksamhet.

Det stora jublet väckte hösthallonen. Jag har ett bärbuskland med hösthallon, självsådda vildhallon och vanliga trädgårdshallon. Gott så att hjärtat sjöng! Just hösthallonen satte jag för flera år sedan. Nu är första gången de ger någon skörd. Inga mängder eftersom allt runtomkring är rörigt, oklippt och ovårdat. Men tillräckligt för att fylla munnen och magen med solvarma hallon utan mask. Även tomaterna drar nytta av solen och mognar på i snabb takt till smaklökarnas stora förtjusning. I år köpte jag plantor eftersom matrumsbordet är upptaget för tillklippning mest jämt. Det blev gott det med.

Medan solen försvann bakom träden satt jag på trappen och lät fötterna bli varma och mjuka i en balja såpdoftande vatten. Så som jag har haft det i dag hade jag planerat att få ha det åtminstone någon del av sommarens semester. Nu blev det ju inte så. Men tacksam för att jag får möjlighet att njuta det nu istället.
20160914_1921521

Sylusten är tillbaka!!!

Äntligen! Jag har lust att sy igen. I går kom det. Jag satt på kökstrappen hela eftermiddagen. Varmt och soligt en ledig dag. Tittade i sygrupperna vad de andra höll på med. Klänningen Vilma från Mekkotehdas kom upp och jag kom på att det var precis en sådan jag ville sy av mitt färgglada tyg jag köpte på Ohlssons i somras. vilma

Boken är på finska och har fantastiska frestande bilder. Språket är ett problem. I sygruppen fick jag veta att den är liten i storleken. Med Aino från samma bok fick jag gå ner i storlek. Inte här. Bakkjoldelen har ingen egen mönsterdel. Egentligen ska nog hela bakstycket vara i en del. Jag ritade av bakkjolen efter framkjolen fast smalare eftersom framkjolen ska rynkas under bysten. Det blev för långt. Livdelen fram stannar under bysten medan bakre livdelen räcker ner under midjan. Nu har jag ritat en egen mönsterdel till baksidan så nästa gång finns möjlighet att få det rätt från början.

Jag lyckades också med konststycket att lägga främre livdelen fel så att den blev delad på mitten, trots att jag tydligt märkt ut att den skulle vara mot vikt tygkant. I detta tyget gör det inte så mycket, tycker jag.

Rynk under bysten har en förmåga att göra mig gravid. Eller nej, jag vet vad som krävs för att få barn. En klänning kan inte göra det. I så fall hade jag haft huset fullt med ungar. Men jag ser gravid ut med rynkor. Jag la veck istälet. Om vecken ska vara inåt eller utåt har jag ingen aning om. Jag la mina inåt och blev nöjd med det.

Ringningen muddade jag bara på overlocken. Sedan tänkte jag göra som jag brukar och fålla med tvillingnål på hushållsmaskinen. Hade till och med trätt om den när jag kom på att jag ville prova n-fåll på overlocken. Jag tror att jag ska sy ner den med en stickning, åtminstone i ärmsluten behövs det. men jag  blev nöjd. 20160913_115408
Klänningar ska ha fickor. Det är min bestämda uppfattning. Jag klippte fickorna från Aino och provade ut var jag ville ha dem. Det är djupa fickor. Som plötsligt räckte långt ner på benet. Att sprätta overlocksöm är aptråkigt, så jag klippte bort dem och sydde ihop. Nästa Vilma ska ha fickor. För jodå, det kommer att bli fler. Och med fickor på rätt ställe kommer detta att bli mitt absoluta favoritmönster. Helt klart.

20160913_112335

Semesterbunkrande och rensning

20160711_152151I sommar har jag bunkrat tyger, knappar, dragkedjor, resår och så mycket annat jag kan tänkas behöva för alla mina tänkta sömnadsprojekt, och lite till. Både nytt och loppisfynd har fått följa med hem. Tygskåpen bågnar. Knapplådan var välfylld som den var men jag hittade en stor back med mycket vintageknappar som jag inte kunde låta bli. Så nu står alla knappar i lådor på arbetsytan. Jag har en vrå i syrummet som skulle kunna rymma en hylla eller ett smalt kökskåp. Det får nog bli nästa projekt.
20160719_160242
Men titta på knapparna! Det är något särskilt med gamla knappar. Jag kan se plaggen de har suttit på framför mig. När jag satt och sorterade hann jag bygga små historier runt tillfällena när dessa plagg användes. Det blir som en egen värld i mitt huvud, en tidsresa utan TARDIS. Och jag blir så rörd när jag hittar exakt sådana knappar min mor använde till våra hemsydda jeans när vi var små. Jag avskydde de där brallorna då, men nu tänker jag på all kärlek som var insydda i dem. Knapparna kan bli snygga på ett par byxor idag, om jag kan lista ut hur man får dem på plats utan att ta sönder dem.
20160711_19503620160712_221948
Att bara fylla på utan att tömma leder inte till någonting bra. I helgen började jag alltså gå igenom mammas gamla symönster. Det mesta är från 70- och 80-talet.

En liten hög med herrkläder, 500 gram. Pappa fick visst inte så mycket sytt till sig.

Mer än dubbelt så mycket barnkläder. Mönster på den tiden var inte som nu, med flera olika storlekar i varje. Blir full i skratt när jag hittar likadana plagg utklippta i olika storlekar. Det skiljer nästan fyra år mellan mig och syrran men vi kläddes som tvillingar, oftast i tomterött.
Damkläderna. 6 kg mönster. Jag trivs med att ha vuxit till mig och att ha fått lite former. Samtidigt, nu svär jag för mig själv. Tänk att ha kunnat använda moderna varianter på alla dessa söta klänningar i storlek 36 som mamma har haft.
En liten hög sparade jag. Det lilla som fanns i min storlek. Ett par varianter på underkläder. Där har jag det betydligt lättare än mamma, tänker jag och gläds åt det och åt utrymmet i skåpet där mina dragkedjor nu får bo.

20160719_154444Det känns som att det var längesedan jag hade lust att sy någonting. I verkligen är det bara ett par dagar sedan, men ändå. Nu börjar det ändå klia i fingrarna igen. Har kört fast i en del plagg. Då tappar jag sugen. Knepet jag tar till är att sy något enkelt som jag tror mig vara säker på att lyckas med. En Aino från Mekkotehdas med leggings, Sammalikko från Ottobre blev bra att jobba i, om inte annat.20160718_175238