Sportlovskul?

20170223_214023

Ärligt talat har jag aldrig förstått mig på det här med sportlov. Jag sportar inte någon annan tid på året och har egentligen aldrig gjort, så varför ska jag göra det en vecka i februari? Nu har jag inte ens sportlov men är ledig i helgen. Det får räcka. Bokrean infaller samma vecka här nere i södern. Bokläsarlov låter mycket mer spännande än sportlov. Numera har jag slutat köpa romaner annat än som billiga pocket för stranden på sommaren. Ljudböcker och bibliotekets utbud räcker långt och behöver inte förvaras. Men sömnadsböcker, det är en annan sak.

Jag förhandsbeställde Jenny Hellströms Sy! Från hood till skjortklänning. Den har jag lånat hem från biblioteket och sytt en del ur. Den ville jag äga. Och så har jag hört gott om Lotta Jansdotters Everyday Style. Så trots att den inte var på rea så slog jag till. Idag kom de med posten. Jag har druckit te, ätit konserverade aprikoshalvor och inspirerats här i kväll. Sist jag skrev funderade jag på vilken typ av plagg jag skulle sy till min ”nya” lite rundare kropp. Jansdotter är den som lockar mig mest. Nu kan jag bara inte bestämma mig för om det är Esme eller Kiomi jag ska börja med. Kärt besvär.20170223_222759

Nu ska det ju (tydligen) bli ändring på det här med mitt otränande. Jag har köpt ett årskort på gym. Även om en av mina vänner blev så förvånad att hon skrev om det på sin facebook, en annan vän läste det, ringde upp och frågade om jag skulle börja träna, är ingen mer förvånad än jag. Min rygg har skrikit fula ord åt mig ett tag. Lite muskler bör hjälpa. Var och hämtade kortet idag. Bara att ta sig in och ut verkar vara ett halvt företag med kort, fingeravtryck, en sluss som jag är lite rädd att fastna i och så alla maskinerna där inne som jag inte vet hur de fungerar. Än, får jag väl säga. Men det är verkligen en ny värld för mig. Det är nog närmare 15 år sedan jag var på gym senast för att träna. Jag har städat på ett, men även det var längesedan och då smög jag runt maskinerna och gjorde rent efter de som använt dem.

Medan jag väntade på min tur att få mitt träningskort tittade jag på tjejerna som tränade. Vad har man på sig egentligen? Tights och tighta linnen verkade vara det vanligaste. Det känns inte okej för min del. Jag skulle vilja se lite så där hemtam ut redan när jag börjar, för att inte känna mig ännu mer udda än jag redan gör. Men att blotta alla celluliter och valkar känns inte alls som jag. Jag gick till och med in på Interport och tittade på vägen hem men nej, det finns ingenting jag skulle känna mig bekväm att visa mig offentligt i. Vad har ni på er?!

Konstigt det här med kropp. När jag står avklädd framför spegeln har jag inga som helst problem med den. Att näcka på stranden är bara skönt. Inga problem. Jag skäms inte det minsta när jag klär av mig ens med en ny älskare. Men när det kommer till att sätta på den stackars kroppen kläder så blir jag superkritisk. Hemma lufsar jag mest runt i mysbrallor, raggsockor och sticketröjor och skiter i vilket. På jobbet försöker jag vara så bekväm som möjligt utan att det är uppenbart att jag helst gått i pyjamas hela passet. Jag skulle vilja kunna känna mig snygg. Inte blotta allt men heller inte se ut som jag gömmer en mindre elefant under kläderna. Bara fin, så där som andra människor gör.
20170223_214526
Jaja, jag provar med lite nya klänningar/tunikor. Får se hur mycket jag hinner med och orkar i helgen. Sista tiden har jag inte mått något vidare. Sömnen har bråkat med mig. Nattpassen på jobbet blir det automatiskt för lite sömn men när jag har svårt att sova även hemma i över en vecka tappar jag energi, lust och humör. Nu har jag fått sovhjälp av doktorn. Tänker ta dem en vecka och hoppas att jag kommit på rätt köl igen. Mitt hem förfaller när jag inte orkar annat än det nödvändigaste. Idag köpte jag tulpaner när jag var och handlade. Började tänka på farmor. Hon köpte blommor på torget varje lördag. Hon pysslade om dem så att hon ibland hade flera buketter eftersom de stod så länge. Det gör inte jag. Men en vas med färska blommor, även om de kommer från mataffären, gör mig gladare. Det behövs. Nu önskar jag bara att jag hade haft matlagning som hobby och att ta hand om mitt hem var prioriterat framför soffhäng och sömnad. Att drömma är gratis…

Jag har ingenting att sätta på mig!

Och redan i rubriken ljuger jag. Garderoberna är fulla. Det är inte ens längesedan jag rensade, så allting passar dessutom. Men jag är less på allt som är där. Det hade inte gjort så mycket om jag hade vetat vad jag ville ha istället. Våren och sommaren är på gång, det är inte så konstigt att jag är trött på höst- och vinterkläderna. Men jag har verkligen ingen aning om vad det är jag längtar efter.

Helst skulle jag vilja ha kläder som känns som myskläder dygnet runt. Mjuka, lena plagg. De ska kännas som en kram eller smekning. Lager på lager? Jag har gått upp lite i vikt sista tiden. Det mesta har satt sig på magen och jag känner mig inte fin med kläder på. Alltså, det är inte så mycket att det är ett problem, det är bara en känsla av att inte känna igen mig riktigt, tror jag.

I julklapp fick jag presentkort på AJ:s i Karlskrona. Där fick jag plötsligt lust på grönt. Det var längesedan sist. Orange har mer varit min grej sista tiden. Men denna ljuvlighet tänkte jag kunde bli något litet kort och nätt till sommaren. Färgåtergivningen gör det gulare än det egentligen är. Men vad ska jag ha nu då?20170209_174154

Medan jag satt och skrev kom ett anfall av akut sylust. Jag pausade helt enkelt skrivandet och sydde en Art Teacher från Ottobre i ett av farmors gamla tyger. Jag tog in den lite under armarna och ner till fickorna. Funderar på om jag ska ta lite till. Fickorna gjorde jag större så att inte telefonerna ramlar ur. Den funkar till värmen kommer.20170220_150047

Sytorka bruten!

20170213_12270413 februari. Det är längesedan jag hade symester nu. Och ärligt, jag tappade sugen där. Sydde jeans, de blev skitsnygga. Och alldeles för små. Till viss del skyller jag på att jag hade denim utan stretch och gick upp för få storlekar för att kompensera. Fast, ärligt talat. Jag har nog gått upp någon storlek själv också. Mina lår är numera så där gulligt mulliga, så där som jag tycker är skitsnyggt på alla andra. Tror det tar lite tillvänjning innan jag gillar det på mig själv. Det blev inga jeans. Och inget annat heller. Jag tappade sylusten där och då. Har roat mig med att möblera om och flytta mat- och klipprummet närmare syrummet. Det blev bättre.
20170213_122723
I helgen kom längtan att sy tillbaka. Den har krupit fram lite bit för bit. Och nu var jag ledig och det färgglada tyget tvättat och tumlat. En enkel a-linje tänkte jag och det tänkte de som gav mig råd i sygruppen med. Jag tänkte först ha en kort ärm men sedan kom jag på att jag ville ha den lilla gluggen i nacken och då fick det bli infodringar istället. Första gången jag har lyckats med att vändsy någonting! Tjoho!! Jag som var rädd att sykunskapen hade självdött under sytorkan. Däremot visade det sig att klänningen pösar sig i ryggen och ser rätt trist ut framtill. Nästa gång jag är utvilad och ledig ska jag ta och prova att ta in några veck. Kanske blir det bättre då? Inte lika mycket a-linje, men det kan jag ju strunta i bara den sitter som jag vill.