Köksmodernisering från soffan

Visst var det jobbigt att renovera stugan. Jag minns det nu. Även om det gjordes i långsam takt och bit för bit så var det tungt. Dels var det tråkigt att bo i den ständiga röran och dels skulle allting planeras och genomföras. Pappa var hjälten som kunde och gjorde det mesta. Ändå var ansvaret mitt. När jag tänker efter var det flera år av konstant trötthet. Ändå har jag glömt det mesta av det där. Jag som frossat i husbyggar-tv de senaste åren har haft svårt att förstå hur människor blir utbrända av att bygga hus. Men ärligt talat, jag ska genast sluta upp att vara dömande. Det är skitjobbigt att renovera, modernisera och bygga!

Min brunn är färdigborrad. Än har jag inte njutit av det ett dugg, mer än glädjen som spirrade runt när de berättade att borrhålet ger mycket vatten och att vattenytan står så högt att jag inte behöver en sänkpump utan kan ha en enklare och billigare lösning. Om två veckor kommer de och drar in vattnet, installerar pump och tryckutrsustning. När jag sedan har diskat några gånger och omsatt vattnet får jag veta om det smakar gott. Då är det dags att ta vattenprover och se om det behövs filter med.
20161013_1049461
Jag har fått supersnygga kranar av en kompis! Jag har köpt en liten varmvattenberedare till köket, kopplingsslangarna som behövs och sedan tog det stopp. Invändiga gängor? Utvändiga gängor? Dimensioner? Blablabla… Dags att läsa på. Elprylar är beställda och jag har ingen aning om vad det är. Min hjärna kokar över av allting jag måste ta reda på, beslut som ska tas och logistik som måste fungera.

Så, med jämna mellanrum får jag stanna upp, tänka på målbilden och njuta i förväg av diskmaskin, rinnande varmt och kallt vatten och allting som blir enklare när detta är gjort. Sedan ta nya tag, en bit i taget.

I morgon förmiddag levereras bdt-filtret och kopplingarna till det. På måndag ska jag köpa avloppsrör. Så. Nu är det bara att köra vidare. Ett par samtal till att ringa idag. Först ska jag diska och städa i köket. Sedan åker jag till vårdcentralen och tar bort ett atherom. Efter det ska jag inte vara fysisk. Då tar jag telefonsamtalen. En sak i taget, andas djupt, tänk på målbilden. Två veckor till av att hämta dricksvatten. Snart ett minne blott.

2000-talet närmar sig

20161007_0955171De backar just nu in på tomten. De är här nu! Jag vet att detta är en vanlig standardfredag på jobbet för deras del. För mig är det största investeringen sedan stugan köptes. Jag vaknade aptidigt med spänningshuvudvärken från helvetet och har redan gjort av med mer dasspapper än en normal vecka.
Var de ställer sina grejer bryr jag mig inte om. Var massorna läggs skiter jag närmast i med. Det är ju ingen golfgreen jag har här oavsett vad de gör. När avloppet väl är grävt kommer här att se ut som västfronten ett par år efter krigsslutet. Men nu håller jag tummar och tår för att det ska räcka att borra beräknade 75 meter och att vattnet ska spruta rikligt, rent och gott när de är klara.

Plötsligt så händer det!

Nej, jag har inte vunnit på Triss. Tvärt om, jag kommer att göra av med mer pengar på kort tid än jag gjort sedan jag köpte stugan. Lånade pengar, det mesta av dem. I morgon kommer brunnsborraren hit! Mitt lilla torp ska jagas in i 2000-talet, sparkande och skrikande. Och jag ska få ett hem där jag inte behöver bära in, koka och bära ut diskvattnet. I somras var det tio år sedan jag köpte huset. ”Hur orkar du?!” Jag har inte haft råd att känna efter. Det har bara varit att göra. Hämta dunkar med dricksvatten, hämta in diskvatten, ta med duschväskan när jag ska någonstans… Nu känner jag hur trött jag är på det. Nu, när det närmar sig ett slut på det ständiga bärandet, hämtandet, planerandet.

Jag ringde borrfirman för att ställa lite frågor. Han ville ringa mig som i morgon. Vi hann inte mer än lägga på så ringde han upp igen och undrade om de kunde komma i morgon. De skulle komma om tre veckor. Jag hade planerat att ha den tiden på mig att få undan skräpet som ligger i vägen. Min kropp skriker nu fula ord åt mig för att jag skyndade mig att få undan så mycket som möjligt på kort tid. Men i morgon kommer de!

Först borrar de. Sedan ska borrhålet analyseras. Hur mycket vatten ger det? Hur är kvaliteten på vattnet? Då som först vet jag om de behöver borra mer än de 75 meter som offerten är beräknad på. Då som först vet jag om brunnen behöver filter. Då som först vet jag vilken typ av vattenpump och tryckkärl som behövs. Efter allt det här är säkerställt så vet jag hur mycket det kostar och hur mycket pengar som finns till allt annat som behövs för att få ihop ett modernt kök och badrum. Ja, jag har ont i magen. Budgeten är tight, trots att jag har vänner och familj som ställer upp med lån, arbetshjälp och allt möjligt.

Att be om hjälp är inte min starka sida. Jag tycker verkligen inte om det. Denna gången har jag fått göra det på så många olika plan. När det bara var stugan som skulle fixas var det enklare, sådant vi kunde göra själva, en bit i taget. Pappa var tio år yngre och jag trodde mer om min egen lust och förmåga.
Nu har jag gått ut och tiggt på fejan. Jag har fått begagnade tvättmaskiner, torktumlare,  mangel, diskmaskin. En kompis har fixat blandare till kranarna. Badkar hade jag sedan innan. Det har stått ute i många år. Men nu, snart, ska det få flytta in i vagnen där badrummet ska bo. Fast först ska det in tätskikt, matta och tapet. Ett fönster ska flyttas. Vagnen måste komma på plats. Plintar. Få av hjulen. Det är hur mycket som helst som ska göras och köpas och ja, om igen, jag har ont i magen.

Jag kan inte göra allt på en gång men logistiken måste fungera så att sakerna finns på plats i rätt tid. I morgon kommer borraren och ställer upp riggen. Jag får höra med honom vad jag behöver göra för att han kunna göra sitt. Sedan ska jag beställa BDT-filtret och varmvattenberedaren till köket. Jag kan lista allt som behövs och sätta tid när det ska köpas in.

Nu i natt kan jag inte göra mer. Bara drömma om hur skönt det ska bli att kunna diska utan att kånka in litervis med vatten och kunna göra mig själv och mina kläder rena utan att lämna tomtgränsen. Jag minns tacksamheten och känslan av lyx när jag fick in kyl och frys. När skorstenen och kaminerna stod på plats och jag kunde elda så att här blev varmt första gången. Jag tror det är bra att en etapp i taget blir färdig. Då får jag suga på njutningarna en bit i taget. Fast egentligen vill jag ha allt färdigt igår så att jag kan överdosera alla njutningar på en gång. För sådan är jag egentligen. Detta huset har hjälpt och fortsätter att hjälpa mig att dana min person på så många olika sätt.