Kan man sy trosor?!

”Har dy SYTT den?!” ”Har DU sytt den?!”  Har du sytt den? Frågan kommer ganska ofta. Med olika betoningar. Första varianten känns bra. Ofta följs den av ”Den ser ju köpt ut.” Jag låter bli att tänka på att köpekläder ofta har sneda sömmar, mönsterpassning som är helt skev utan tackar och tar det som en komplimang. (Och en påminnelse om att jag en dag ska bli mästare på mönsterpassning och prydliga sömmar.)
Andra varianten är väl ok när det inte hörs tydligt att det är en människa som verkligen inte förväntar sig någonting av mig. Tack och lov sker det inte så ofta.

Ingen fråga gällande sömnad förvånar mig mer än ”Kan man sy trosor?!” Jo. De är gjorda av tyg. Man kan sy dem. Det är två, tre, fyra mönsterdelar som sys ihop. Inte särskilt avancerat alls. Sedan kan man ju piffa till det och göra det hur komplicerat som helst om man vill det. Men det vill inte jag. Jag vill göra slut på mina trikårester och ha sköna underkläder som sitter där de ska.

Jag använder två bitar tyg till grendelen. Baksömmen vändsyr jag så att sömmen döljs mellan dem. Framtill bara overlockar jag. Dels beror det på att jag inte har listat ut hur jag ska göra för att vändsy framtill också och dels på att det faktiskt inte påverkar bekvämligheten alls om jag låter bli.

Det finns nog inget plagg som väcker så många känslor hos mig att sy. Känslan när jag klipper till delarna och det ser ut att bli ett mindre tvåmannatält. Har jag verkligen klippt rätt här?
När jag sytt ihop grendelarna med fram- och bakstycket och sidsömmarna är där de ska och jag provar. Glädjen över att de passar och chocken att denna campingutrustning krävs för att täcka min bakdel. Jag har faktiskt inte någon särskilt stor rumpa får jag påminna mig själv om. Intellektuellt vet jag ju det.
Och så på med mudd eller resår runt benen och bredare resår i midjan. Det finns elegantare sätt men jag tycker att bred resår är skönast. Provar. De passar, sitter skönt och ingenting kasar in mellan skinkorna när jag vickar på höfterna framför spegeln. Tjohooo! I affären ligger jag mellan två storlekar och har svårt att hitta rätt. Här hemma blir det som jag vill.

På matbordet, där jag klipper till, ligger bara centimeterstora slamsor kvar av det som var en tygrest. Det kan jag kasta med gott samvete. Jag har inte bara tillverkat trosor jag har rensat ut också. Dubbel glädje!

Dagens plagg klippte jag till i tisdags av ett mönster från tidningen Ottobre, nr 5 från 2009. Sedan kom lönearbetet i vägen. Idag blev de färdiga. Alla utom paret underst i mitten sitter som de ska. Det fungerar alltså inte med smalsmal mudd för att hålla bakstycket på plats. Nu vet jag det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *