Tröjan jag påbörjade första semesterdagen, på väg till Gävle, är färdig. Den blev precis som jag ville ha den. Enkel, mjuk, lagom urringad. Tror bestämt att det är en ny favorit. 
De fula vecken som kom när jag plockade upp för halsringningen syns bara när jag intar selfiepose. Antingen åtgärdar jag det eller så låter jag bli att ta selfies offentligt med tröjan på mig. Mönstret heter Sommerkveld och finns på ravelry. Det är på norska, men med hjälp av bästa stickgruppen på fejan och Drops ordlista på nätet gick det bra det med. Garnet är Drops Alpaca.
Efter att min armbåge/handled bråkade med mig i våras är detta första riktiga stickningen. Jag började känna av domningarna när jag suttit länge men när jag avbröt, stretchade och rörde på axlarna regelbundet gick det över. För att fira detta kostade jag på mig ett köpemönster. Det tillhör inte vanligheterna, men nu har jag haft det på Pinterest länge och jag har restgarner från tidigare projekt. 
Min kommer att innehålla vinrött, orange, brunt och äppelgrönt. Om någon mer är sugen finns mönstret att köpa här. Delarna formas med förkortade varv och jag har redan kört fast. Ja, jag har svurit. Men lite av tjusningen med att göra saker själv är att jag får lära mig nya saker, så det är bara att prova igen.
I sommar har jag bunkrat tyger, knappar, dragkedjor, resår och så mycket annat jag kan tänkas behöva för alla mina tänkta sömnadsprojekt, och lite till. Både nytt och loppisfynd har fått följa med hem. Tygskåpen bågnar. Knapplådan var välfylld som den var men jag hittade en stor back med mycket vintageknappar som jag inte kunde låta bli. Så nu står alla knappar i lådor på arbetsytan. Jag har en vrå i syrummet som skulle kunna rymma en hylla eller ett smalt kökskåp. Det får nog bli nästa projekt.
Det känns som att det var längesedan jag hade lust att sy någonting. I verkligen är det bara ett par dagar sedan, men ändå. Nu börjar det ändå klia i fingrarna igen. Har kört fast i en del plagg. Då tappar jag sugen. Knepet jag tar till är att sy något enkelt som jag tror mig vara säker på att lyckas med. En Aino från Mekkotehdas med leggings, Sammalikko från Ottobre blev bra att jobba i, om inte annat.
Att vara huslig när man bor omodernt är helt enkelt för jobbigt. Det har gått åt ungefär en kvarts regntunna vatten till allt diskande och burkkokande. Allt bärs in, används och kånkas ut igen. Rinnande vatten… En stillsam dröm i stugmors hjärta.
Jag har sytt en topp, bikiniöverdel eller bralette. Kalla det vad du vill. Tanken är att den ska hålla ordning på min byst utan att vara obekväm. Tanken är också att den ska vara vändbar. Det är den. Nästan.
Så kom jag då igång till slut. Lite grand i alla fall. Alltså, jag har plockat undan uppe på skåpet i vardagsrummet och rensat inuti det. Efter denna enorma ansträngning tar jag nu en kopp te. Sedan ska jag tömma soffan.